God morgon Pandor,

självkart vill inte undanhålla vad Horst Hering såg genom sin kikare igår för er!

„Ay ay ay,  var ser jag i min kikare där? En, två, tre, fyra, fem, SEX Pingoos i en rolig segelbåt! Och som vågorna går. Milda kanoner, det ser inte bra ut det där. Nu lutade sig precis en Pingoo över kanten på båten. Och just då kom en stor våg och…plums! Den lilla Pingoon plumsade i vattnet med näsan före! Och båten? Den seglade iväg!”

Sen teg han, med blicken i kikaren. Med darr på rösten frågade jag: “Vad hände med Pingoo??”. Horst Hering svalde högt. Sen sade han med ovanligt tyst röst: “Jag kan inte se honom någonstans i kikaren…” I hela 3 minuter vågade ingen säga något. Ella och jag såg förstulet ned i marken medan Horst Hering klamrade sig fast vid kikaren och höll utkik efter Pingoo. En tår trillade längs med hans kind och har ursäktade det med orden “Den här råa kustvinden gör alltid att man får tårar i ögonen”. Kort därefter hoppade han upp och skrek “Där är han! Pingoo lever!!! Och han simmar rätt emot Panfu” Puhhhh!! En tung sten lyftes från våra hjärtan!!

Enligt Horst Herings beräkningar så kommer Pingo att ha simmat fram till karibiska stranden i morgon. Då måste vi verkligen hjälpa honom att hitta sin hitta sin familj. phu! det var mycket och skriva! men läskigt! jag ska gå och hjälpa den där pingvinen imorgon! 

  ps. imorgon ska jag sjunga!!!!